Ecosexualitet är ett nytt begrepp, som fått spridning och popularitet inte minst genom författare som Stefanie Iris Weiss, samt performance-artister och erotiska inspiratörer som Annie Sprinkle och Elizabeth Stephens. Vid en första anblick låter ”eco-sex” kanske hopplöst flummigt, som en synnerligen pinsam erotisk new-age-miljömupp-fantasi. Men så är det faktiskt inte. Det är mycket djupare och mer genomtänkt än så.
Som fenomen är ekologisk sexualitet minst lika gammalt som människan själv. Att länka samman sexualitet med den relation vi människor har till jorden och allt levande, med andlighet, och hela livet i övrigt, har alltid varit en självklarhet i de allra flesta mänskliga kulturer. Fruktbarhetsriter, sexuella inslag i religiösa ceremonier, har varit självklarheter i en mängd kulturer, inte minst i Skandinavien, med Fröblot, kullrande och andra erotiska riter. Det är bara i sönderciviliserade samhällen med inbyggd sexualneuros (som de flesta nuförtiden) som detta är mer eller mindre frånvarande.
Det finns en mängd aspekter av, och uttryck för, det som har kommit att kallas ekologisk sexualitet. Det första och sannolikt viktigaste är att förstå människans plats som en del i ett ekosystem, samt att därtill se sexualiteten som en fullkomligt naturlig och självklar del av människans identitet och egenskaper. Skam och synd hör inte dit. Det första steget mot ecosexualitet måste alltså med all nödvändighet handla om att omfamna, bejaka och integrera sexualiteten inom sin egen personliga sfär, att bejaka och älska sin egen kropp, med allt vad det innebär.
Vi är sexuella varelser, och en mycket stor andel av allt liv på denna planet alstras sexuellt. Sexualiteten är en drivande kraft bakom allt, bakom det vi kallar Livet. Att hitta en harmoni och självklarhet i det, ett flöde, och en kärlek till denna drift, kan lyfta ditt liv till en helt ny dimension. Första steget på denna resa börjar med njutning och acceptans – att njuta av kroppen, av naturen, och samspelet dem emellan.
Du kan förhålla dig sensuellt och sexuellt till omvärlden på så oerhört många sätt. Det kan självklart vara ett erotiskt möte med en annan person, men det kan också vara att bada naken i en sjö, att klättra i träd eller på klippor, att omfamna och låta sig omfamnas av jorden. Att ligga mage mot mage med Moder Jord kan vara en oväntat stark sensation. Det kan vara att meditera med sexuellt fokus, eller bara smälta samman med naturen omkring dig. Annie Sprinkle uppfann något hon kallar ”medibation”, i vilket hon har skapat en meditation som inbegriper solosex – att ha sex med sig själv som en helig ritual. Det kan för somliga vara en mycket effektiv väg att förenas med alltet, älska med Jorden.
Det kan också vara fantastiskt att bara vara stilla i naturen, vila i ett varande. Kanske meditera, kanske trumma, göra upp en eld, skåda in i elden, bygga ett altare. Många finner en stor tillfredsställelse i att mer påtagligt ingå i naturens kretslopp helt enkelt genom att jaga, fiska, plocka bär eller svamp, dricka ur källor – kanske campa, leva friluftsliv och känna naturen inpå skinnet. Redan bara att dricka ur en källa och sen pinka mot ett träd sätter oss omedelbart i kontakt med detta kretslopp. Att gräva en skitgrop, som man sen använder med respekt för naturen, kan vara en förvånansvärt effektiv väg till en djupare andlig kontakt med jorden – hur ”oandligt” det än kan låta att bajsa i en grop i marken. Allt handlar ytterst sett om attityd och intention.
Ecosexualitet behöver alltså inte betyda att ha sex i naturen, bokstavligen – även om det förstås är underbart. Det kan handla om att bara ha en mer sensuell relation med naturen, en tantriskt närvarande känsla för livskraft i varje grässtrå, varje blomma, varje skalbagge eller småfågel. Att känna naturen med alla våra sinnen, genom att smaka på naturen, känna alla naturens dofter, beskåda dess skönhet, höra naturens egna ljud, och känna naturen mot kroppen.
Att se mänsklig sexualitet som lika självklar som hos andra primater, och då företrädesvis bonoboapor, ger sannerligen nya perspektiv. Varför just bonobo? Forskaren Dr. Susan Block konstaterar att just bonoboapor använder sex till allt möjligt – lek, njutning, stärkande av relationer, lösning av konflikter, och mer därtill. Bonoboaporna är därtill kända för att aldrig döda varandra, någonsin. De har sex istället. ”Make Love, Not War” – som självklar del av artens naturliga beteende. Kort sagt – de knullar jämt.
Som en fantastisk metafor, som också går att omsätta i direkt fysisk praktik, introducerar Dr. Susan Block också en unik syn på Jorden som vår älskare, snarare än Moder Jord, denna föräldrabild som på många sätt är ett begrepp ekvivalent med Gud Fader. Vi förminskar oss till ansvarslösa barn genom att utse Gud och Jorden till ställföreträdande föräldrar, istället för att ta Jorden som älskare/älskarinna. Vi ber Gud om att inte inleda oss i frestelse, att ge oss vårt dagliga bröd, etc., och vi böjer oss för den Stora Modern, som vi utgår alltid kommer att förlåta oss alla våra försyndelser mot Jorden. Så har vi gjort oss skadeslösa, genom att slippa ansvar för våra egna handlingar.
Men en älskare förlåter inte allt. En mor kan förlåta allt, men en älskare kan förskjuta dig om du inte tar ditt ansvar för relationen. Älskarinnan Jorden kan göra slut. Och vad gör du då? Det handlar alltså om att äntligen bli vuxen, att ta ett ansvar fullt ut för dina handlingar, för ditt liv. Att underdånigt dyrka Moder Jord är alltså ur det perspektivet inte på något sätt mognare än att dyrka Gud Fader, även om de som dyrkar jorden kanske generellt sett gör mindre åverkan på naturen.
En helt annan aspekt av ecosexualitet är att ha en utvecklad miljömedvetenhet även när man köper eller tillverkar sexleksaker, att se sitt ansvar även där. Det är bättre med uppladdningsbara manicker än de som kräver batterier, om man ska ha något som behöver el – det kan också vara trevligt med naturmaterial, både av miljöskäl såväl som estetiska skäl. Plus att exempelvis lackat trä faktiskt kan vara ett väldigt bra material i en G-punktsstav. Glas, metall, juterep m.m. kan också vara bra – det är som regel återvinningsbara material, förutom att de förstås har kvaliteter som sexleksaker.
Ecosexualitet kan alltså betyda väldigt många olika saker, men kärnan är respekten för naturen, en respekt som även omfattar dig, din egen kropp och själ, och den påverkan du och omvärlden har på varandra, den helighet som kan upplevas i mötet mellan det inre och det yttre, och den kraft som finns i det sexuella mötet mellan dig och naturen. Din hud är gränsen mellan den yttre och den inre världen. Utforska denna hud, denna barriär som samtidigt är tusen och åter tusen portar mellan dig och världen.
Upptäck och utforska både din djuriska och din gudomliga natur.
Tillbaka till Artiklar • Erotik & inspiration »
