I begynnelsen…
Jag har alltid varit en sökare. Ända sedan barndomen. Eller, för att travestera Pablo Picasso, kanske snarare en finnare. Jag vill veta allt, förstå meningen med allt, ha förklaringar, motiv, kunskap, helhetsperspektiv, så att jag kan göra optimala val i livet. Denna drift omfattar för mig samtliga aspekter av livet – fysiska, emotionella, intellektuella och andliga. Denna i det närmaste gränslösa nyfikenhet och vetgirighet har i sin tur lett mig till såväl politiska och ideologiska som konstnärliga och personliga engagemang. Samt många spännande och stimulerande möten.
Jag engagerade mig politiskt redan vid 13 års ålder, och var aktiv under flera år. Individuell frihet har alltid varit en oerhört viktig grund i allt mitt ideologiska sökande, och det avspeglades förstås även i mina politiska värderingar, som redan i tonåren gick i total clinch mot allt som andades totalitarism och paternalism (vilket var en hel del på 1970-talet). Som 17-åring läste jag också allehanda filosofer, och började med Jeddu Krishnamurtis bok Att vara Fri (förstås) – sen hittade jag Martinus, Bhagwan Shree Rajneesh, Wilhelm Reich, Nietzsche – och många fler. Detta förändrade mitt liv i grunden.
Jag hoppade av mitt politiska engagemang och bestämde mig för att satsa på en konstnärlig bana i livet, blev vegetarian, mediterade, gjorde yoga, letade runt och testade grejer och funderade djupt på vilka livsprinciper jag ville ha i mitt liv. Senare samma år (1980), efter att ha gått ut gymnasiet, flyttade jag från mitt föräldrahem och började vuxenlivet – jobbade på hemtjänst, gick på teaterskola och dansskola, och upptäckte världen och livet. Jag utforskade olika andliga traditioner (som regel färgstarka orientaliska sådana, som tilltalade mig oändligt mycket mer än stel och trist kristendom).
Jag hade förstås hört talas om Tantra redan på 1980-talet, eftersom jag hängde en hel del i nyandliga kretsar redan då, men jag visste just ingenting, annat än att jag hade hört att man i Tantra kombinerade sex och andlighet. Exakt hur visste jag dock inte. Att Tantra var mycket mer än sex visste jag inte heller. Å andra sidan visste oskuldsfulla och oerfarna jag inte särskilt mycket om sex över huvud taget, så Tantra var helt enkelt lite för avlägset och komplicerat för mig att förstå då.
Efter ett par års intensivt sökande, utan att hitta något jag kunde ta till mig med hjärtat – det mesta kändes ytligt, spekulativt och otillräckligt, alternativt sekteriskt och fanatiskt (ja, jag blev alltmer cynisk), hittade jag bhakti-yoga och vaishnavism. En urgammal tradition som hade svar på de flesta av mina frågor, och som förvisso hade en del puritanska drag, men där fanns också extasen, hängivenheten, leken, vilket tilltalade mig mycket. Något som jag inte visste då var att denna andliga rörelse rent historiskt är mycket nära besläktad med den ursprungliga tantriska kulturen, trots att det kan vara svårt att tro vid en första anblick.
Jag lärde mig väldigt mycket under min tid i ett ashram/tempel. Förutom filosofiska termer, sanskritmantran och kulturella yttringar som sånger och ceremonier, lärde jag mig också en del indisk matlagning, jag tog körkort och skrev en bok. Allt detta öppnade i förlängningen flera dörrar till att jag många år senare mycket lättare kunde ta till mig och förstå den tantriska aspekten av gammal vedisk kultur. Sakta men säkert kom jag allt närmare den vägen.
Men jag tröttnade till slut på ashramlivet. Förutom alla de uppoffringar och den anpassning som det innebär att bo i ett kollektiv, så behövde jag få ge mig hän som den konstnärligt skapande människa jag var, och för mig var (och är) det fria, gestaltande perspektivet extremt viktigt. Det var den drivkraften som efter en tid blev starkare än min motivation att bo i ett ashram som var exklusivt inriktat på disciplinerad andlig utveckling. Jag ville istället återigen satsa på att måla, fotografera, skriva och spela teater, fullt ut. Jag fortsatte att arbeta som illustratör, och gick även en skådespelarutbildning på Skara Skolscen, något som ledde vidare till en del skådespelarjobb.
Något som alltid inspirerat mig, och som blir återkommande teman för allt jag gör – såväl mitt mer idémässiga som mitt konstnärliga arbete – är människans innersta drivkrafter. Till dem räknas allt från grundläggande instinkter som hunger, törst och överlevnad till makt, rang och hierarkier, strävan efter att förstå världen, nyfikenhet på det okända, njutning, kärlek, empati, kamp – och sex. Sex är förstås otroligt intressant, och då verkligen inte bara i betydelsen att det är ”kul att knulla”, utan även ur flera andra perspektiv – sociala, intellektuella, emotionella, historiska, filosofiska, terapeutiska, konstnärliga, kulturella, religiösa och andliga aspekter av sex. Sexualitet är en av våra allra starkaste drivkrafter, och kan yttra sig på oändligt många sätt, av en oändlig mängd anledningar, och eftersom jag är en obotligt nyfiken och vetgirig person kan jag inte låta bli att djupdyka i ämnet, om och om igen.
Jag har alltid tecknat, målat, skrivit och berättat, och redan vid 19 års ålder började jag att fotografera naket och erotiskt, något jag fortsatt med in i nutid (och nyss firat 40-årsjubileum). På slutet av 1970-talet skrev jag som totalt oerfaren tonåring ett par erotiska noveller – som jag ändå fick publicerade (mot betalning!)! Min fantasi var det inget fel på. Just dessa två noveller har jag inte kvar (och det är nog på sätt och vis tur – de var nog inte egentligen så bra), men de var en start på något som alltjämt finns. Jag skriver fortfarande erotiska noveller, samt att jag författat ett teatermanuskript med erotiska komponenter, liksom erotiskt laddad poesi. Utöver det har jag också sysslat en del med teater och film, både som skådespelare och regissör, samt med ren storytelling – muntligt berättande. Intressant nog är det ibland konsten som öppnar dörren till det andliga, och ibland är det tvärtom. Det går åt båda hållen.
Under 1990-talet fördjupade jag mig också alltmer i fornskandinavisk religion och andlighet (som för övrigt är väldigt tydligt besläktad med urindisk, vedisk kultur). Jag fokuserade då framför allt på de mer shamanistiska, mystiska aspekterna av den nordiska seden (som historiskt sett var ytterst sexualpositiv) – runor, galdrar & sejd, samt det muntliga berättandet, men också de stora ceremonierna, bröllop, blot, begravningar och mer därtill. Det inre och det yttre – båda med ett starkt fokus på att skapa magiska rum för starka känslor och upplevelser. För mig har religion mer och mer kommit att vara en konstform, en kulturyttring, eftersom flera av de centrala delarna i religion fyller exakt samma funktioner som teater, dans, musik, berättande och bildkonst, och därtill är ju dessa konstformer som regel komponenter i det vi kallar religion.
Symptomatiskt nog fann jag shamanismen (eller om det var shamanismen som fann mig) genom mitt arbete med teater. Mycket inspirerad av teatergurun Keith Johnstone, som skrev boken IMPRO, ledde jag under 1990-talet en hel del kurser i teaterimprovisation, och lekte med masker, trummor, dans, trance (förändrade medvetandetillstånd), det Magiska Rummet och mer därtill. Jag förstod egentligen inte riktigt vad jag faktiskt höll på med, förrän en shamankvinna jag kände, Jana Lalanne, nyfiket frågade mig vad jag sysslade med på mina improkurser. När jag berättade skrattade hon bara och påstod något som fördjupade min insikt om mig själv.
”Oh, Calle, you’re a shaman!”.
Mitt konstnärliga arbete inspirerade alltså återigen min andliga resa. Detta ledde till att jag 1986 började hålla öppna shamanska trumresor, regelbundet, med ett stort antal deltagare, något som fortgick i tio år, och sen även en liten comeback för några få år sedan.
Under samma 1990-tal fortsatte jag att arbeta konstnärligt, med måleri, illustration, foto, skådespeleri, författande m.m., vilket kunde innebära allt från stora målningar och skyltar till restauranger till röster på tecknad film. Jag inkluderade ofta kärlek och sex i mitt skapande – det kunde röra sig om sexiga bilder, texter om sex och mer därtill.
Jag skrev till exempel ett antal erotiska noveller, som publicerades i den norska erotiska tidskriften Cupido, samt Cupidos danska och svenska utgåvor, och sålde även en del bilder. Detta lade grunden till det som idag är Cirkus Eros, som jag skapade i sin första version redan 1999. Novellerna blev senare även utgivna i en bok (Lind & Co 2008), och har även blivit nedladdningsbara ljudfiler på Storytel m.fl..
Jag experimenterade också under 1990-talet med att inkludera sexualiteten i den andliga praktiken. Mina kunskaper och erfarenheter av indisk tradition fanns alltid med som en inspirationskälla, och det befruktade även mitt engagemang i den nordiska seden. Det blev alltmer självklart och naturligt att se sexualiteten som en del av mitt andliga/själsliga liv, något som avspeglade sig i olika ritualer och ceremonier jag formgav, ibland med sexuellt fokus.
Ceremonier har alltid intresserat mig, och jag har skapat nya till en mängd olika sammanhang. Jag har exempelvis hållit ett 30-tal vigselceremonier genom åren, och bröllop är ju därtill i grunden alltid en fruktbarhetsrit. Som nybliven ordförande i Sveriges Asatrosamfund (numera Samfundet Forn Sed Sverige) återupprättade jag år 2000 en tradition att hålla blot vid Uppsala Högar varje påsk, en tradition som har upprätthållits sedan dess, även utan min medverkan. 1990-talet var också det årtionde då jag gifte mig, byggde familj och fick tre barn, som idag är vuxna. En synnerligen dynamisk tid, med andra ord.
Ett mycket viktigt steg i mitt tantriska liv var när jag på min första resa till Indien 1990 i en bokhandel i Mumbai fann en mycket spännande bok med namnet ”Sexual Secrets”, av författarna Nik Douglas och Penny Slinger. En stor och tjock bok, med massor med fina illustrationer och texter, om flera asiatiska mystiska traditioner, i Indien, Kina, Nepal, Tibet och Japan, i vilka sex har en viktig del – från Tantra och Tao till Kama Sutra. En alldeles fascinerande, och mycket informativ bok som jag har haft många anledningar att fördjupa mig i. Den blev också startpunkten i en numera tämligen omfattande samling böcker om Tantra, Tao, Kama Sutra, sex, kärlek och relationer.
Tantra är förvisso oändligt mycket mer än sex. Tantra är en hel världsbild, ett förhållningssätt till allt, och allt kan göras med tantriskt medvetande. Man kan äta och dricka tantriskt, diska och städa tantriskt, andas tantriskt. Men sex är ändå viktigt. I animistiska andliga traditioner (såsom shamanism och tantra) ser man det gudomliga som immanent snarare än transcendent, alltså något som genomströmmar allt. Ur det perspektivet kan precis allt vara potentiellt andligt, inklusive sex. Det är en syn på det själsliga som tilltalar mig mycket mer än den dualistiska synen på andlighet som transcendental. För mig har också det ständigt återkommande skambeläggandet av sex alltid förbryllat mig, och jag har alltid känt att det är en skam jag måste släppa.
Den stora revolutionen…
Det verkligt stora steget in i Tantrans förtrollande värld kom 2001, då jag träffade min älskade Jennie, som jag omedelbart insåg var mitt livs stora kärlek, den jag längtat efter i hela mitt liv, och som uppfyllde alla mina drömmar och fantasier om hur en relation borde vara. Mitt första äktenskap nådde vägs ände 1999, och inom ett par år kom alltså Jennie in i mitt liv. Vårt kärleksliv blev omedelbart helt magiskt. Redan första gången vi hamnade i säng med varandra var det det bästa sex jag hade haft i hela mitt liv. Det var som att vi var specialkonstruerade för varandra. Jag hade aldrig upplevt något liknande. Jag hade hittat hem. Jennie var mitt paradis, mitt hjärtas ljus – och det är hon alltjämt, mer än 20 år senare.
Efter att på något märkligt sätt ha känt igen en hel del av våra sexuella aktiviteter någonstans ifrån, tog jag en titt i just den där gamla boken Sexual Secrets, och såg att väldigt mycket av våra spontana aktiviteter var just tantriska – i allt från synkroniserad andning och meditativ ögonkontakt till visualisering av energi, medveten och innerlig beröring av olika energipunkter och chakran, starkt ceremoniella inslag och till och med vissa specifika samlagsställningar – vilket ledde till att vi kallade oss (halvt på skämt, halvt på allvar) ”spontan-tantriker”. Allt vi gjorde fanns i boken.
Vårt starka gemensamma intresse för sex, kärlek och relation ledde överlag till en hel del experimenterande och utforskande, allt från erotiska ritualer och ceremonier till parklubbar och knasiga sexlekar, kurser, matsex, fotografering, gipsavgjutningar, sexfester – och ett stort, vackert, hedniskt bröllop utomhus i en park. Vi fördjupade oss alltmer i Tantra, med allt vad det innebar. Vi läste böcker, såg instruktionsvideos, lyssnade på föredag – och prövade oss fram. Den allra viktigaste insikten på den resan var att Tantra handlar om så mycket mer än sex, att Tantra var en hel världsåskådning och livsattityd.
Vi gick även en och annan kurs, som t.ex. Chuluquai Quodoushka (en slags spännande blandning av amerikansk urinvånarkultur och tantra och lite annat smått och gott), med Åsa Kullberg och Batty Thunderbear, hösten 2003. Uppmuntrad av Ylva Franzén höll jag tillsammans med hennes man Åke en manskurs med sex i fokus, samma höst 2003. Jennie och jag ville också mycket gärna gå en parkurs – men vi upptäckte snart att det fanns inga. Så vi bestämde oss för att själva hålla en sådan, enligt principen ”om ingen annan gör det får vi göra det själva”. Återigen ivrigt påhejade av Ylva Franzén, en av de verkliga pionjärerna i branschen.
Så – sommaren 2004 höll Jennie och jag vår första parkurs. Den fick namnet Gudomlig Njutning. I allt väsentligt var det redan från start en utpräglad tantrakurs, men vi valde att inte rubricera kursen så, av flera skäl. Vi ville inte dra till oss folk med fel attityd (new-age-tantra-nördar), som kanske bara vill ha Osho-tantra, alternativt någon annan form av tröttsamt sekterisk inskränkthet (”ni gör fel!”), och vi ville inte heller å andra sidan skrämma bort vanliga människor som känner sig främmande inför det alltför exotiskt obegripliga i sanskritmantran, chakran och mudras. Vi valde att rubricera våra kurser ”kärlekskurser” istället, för att undvika distraherande associationer, och för att kunna formge kurserna helt efter eget huvud.
Vi introducerade förvisso våra kursdeltagare i ceremoniell attityd och sakral högtidlighet i sexlivet, men på ett mer jordnära sätt. En komponent var att vi under många år alltid hade ett vackert dekorerat altare i kursrummet, med Frej och Freja på – idag har vi renodlat det tempelliknande inslaget till en skulptur med Shiva-Shakti sittandes i den tantriska ställningen yab yum. Men det ceremoniella finns alltid med, och vi har alltjämt kurspass som fokuserar på just detta.
Tantra var fortfarande något konstigt och udda när vi började med våra kurser (som yoga på 1970-talet), och vi ville fokusera på innehållet snarare än den yttre formen. Därför valde vi som sagt att presentera vår verksamhet som kärlekskurser, relationskurser, snarare än tantrakurser – även om kurserna som sagt i allt väsentligt är just tantrakurser. Vi ville helt enkelt fokusera på syftet, snarare än verktyget. Vi tyckte att det var viktigare att våra kursdeltagare lämnade kursen med en känsla av stärkt kärlek, närvaro och livskvalitet, snarare än att veta vad alla chakran heter. Och så tänker vi fortfarande.
De senaste åren har dock synen på Tantra förändrats. Tantra har blivit mer mainstream, mer normalt, ett buzzword som många har hört talas om, och kanske t.o.m. har en aning om vad det handlar om. Det finns flera skäl till detta, förstås – det finns många fler som erbjuder tantriska kurser (vi har fått kollegor!), och vi som har hållit på länge har fått så pass mycket uppmärksamhet i media i många år att det faktiskt har öppnats upp en marknad för nya aktörer, vilket är precis vad vi har önskat i alla år. Nu finns det dessutom sedan ett antal år tillbaka flera festivaler (Sexsibilityfestivalen och Tantrafestivalen på Ängsbacka, Stockholm Tantra Festival m.fl.). Så nu kan vi använda begreppet Tantra lite mer öppet, utan att det behöver kännas för udda.
Hur som helst blev redan vår första parkurs en framgång, och vi bestämde oss för att fortsätta på samma spår. Det blev fler kurser, och 2007 höll vi vår första fortsättningskurs – Livets Goda, på Chateau Garreau, ett vackert gammalt vinslott i södra Frankrike – samt även vår första kurs för både enskilda och par – Kärlek, Liv & Lust, (som sedermera transformerades till kursen Tantralila). Och på den vägen är det.
Fler kurser har det blivit, med fler specifika inriktningar, både för par och enskilda, och även i samarbete med andra duktiga lärare. Våra kurser blev med tiden både en mission, en seriös verksamhet och vår primära inkomstkälla under många år – och är det alltjämt.
Den senast skapade kursen heter Fri att Älska, och är en utpräglad Tantrakurs, som vi håller på en fantastiskt vacker yogaretreat mitt i ett naturreservat i Languedoc, södra Frankrike, och kursen är mycket inriktad på just erotisk tantra för par.
Genom åren har vi hållit mer än 400 kurser, med tusentals deltagare, och vi har även förkovrat oss själva genom att vara deltagare på en mängd kurser ledda av andra kursledare, för att få mer inspiration.
Än idag fotograferar jag naket och erotiskt, och firade som sagt nyligen 40 år som nakenfotograf. Jag har också fortsatt att skriva erotiska noveller, och har sålt ett antal noveller till förlaget SAGA Egmont, som gör e-böcker och talböcker av dem. För närvarande erbjuder de 30 av mina noveller, varav nio också är översatta till finska. Förhoppningsvis blir det minst ett par böcker till framöver.
Att ha en tantrisk attityd i vardagen är numera självklart för mig och Jennie, och kan ibland handla om att komma ihåg att meditera, ibland att verkligen känna smaken på där osten, riktigt ordentligt, och ibland bara att njuta ordentligt av att ta det där djupa andetaget. Och ibland handlar det om att älska, fullt och rent, och att ha sex i nuet, utan att jaga resultat, utan att kräva prestation, men bara vara närvarande i varje sinnesintryck, varje rörelse, varje andetag.
Tantra har i korthet länge varit en naturlig och självklar del av våra liv.
• Carl Johan Rehbinder 2021 (rev 2023)
Du kan hitta mer läsning om Tantra här på Cirkus Eros:
• Tantra – en livsstil »
• Namas te – Guden i mig ser Gudinnan i dig »
• Knulla till Gudars och Gudinnors fröjd! »
Tillbaka till Artiklar • Erotik & inspiration »
