{"id":9165,"date":"2018-02-20T17:03:31","date_gmt":"2018-02-20T16:03:31","guid":{"rendered":"https:\/\/www.cirkuseros.nu\/?page_id=9165"},"modified":"2023-09-27T03:42:49","modified_gmt":"2023-09-27T01:42:49","slug":"kroppslig-autonomi-vem-ager-dig","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.cirkuseros.nu\/index.php\/text\/artiklar\/artiklar-av-calle-rehbinder\/kroppslig-autonomi-vem-ager-dig\/","title":{"rendered":"Kroppslig autonomi \u2013 vem \u00e4ger dig?"},"content":{"rendered":"

\"Debatt
\nSommaren 2017 var jag i Visby under Almedalsveckan <\/strong>(som s\u00e5 m\u00e5nga somrar tidigare), och en av mina planerade aktiviteter d\u00e4r var att sitta med i en paneldiskussion hos tidskriften Syre, om kroppslig autonomi \u2013\u00a0ett av mina favorit\u00e4mnen. Debatten blev lite spretig, eftersom \u00e4mnet \u00e4r v\u00e4ldigt stort; fr\u00e5n sexhandel och drogpolitik till funktionshinder, eutanasi och transsexualism. Panelen var ocks\u00e5 spretig, men p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt blev det en debatt i alla fall.<\/p>\n

Fram\u00e5t julen samma \u00e5r<\/strong> blev jag kontaktad av redaktionen med en f\u00f6rfr\u00e5gan om jag kunde skriva en artikel p\u00e5 samma tema \u2013 kroppslig autonomi. Det ville jag f\u00f6rst\u00e5s, och den blev sedermera publicerad i det stora julnumret fr\u00e5n Syre.
\n\"Syre\"
\n\"Heartline\"\"Kopplad\"Vem best\u00e4mmer \u00f6ver oss och v\u00e5ra kroppar?<\/strong><\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r mycket h\u00e4r i livet som vi tar f\u00f6r givet.<\/strong> Att vi \u00e4r sj\u00e4lvbest\u00e4mmande m\u00e4nniskor med lika r\u00e4ttigheter och friheter. Att vi har den suver\u00e4na makten \u00f6ver v\u00e5ra egna kroppar, och v\u00e5ra intellekt. Det l\u00e5ter vackert och rimligt \u2013 men det \u00e4r inte \u00e4r s\u00e5 i verkligheten. Det finns alltj\u00e4mt en m\u00e4ngd lagar som ger staten den h\u00f6gsta best\u00e4mmander\u00e4tten \u00f6ver v\u00e5ra kroppar.<\/p>\n

Staten best\u00e4mmer exempelvis<\/strong> var och n\u00e4r du f\u00e5r dansa eller ej, vilka droger du f\u00e5r anv\u00e4nda, under vilka omst\u00e4ndigheter du f\u00e5r inf\u00f6rskaffa och bruka dem, samt vilka droger du absolut inte f\u00e5r anv\u00e4nda \u2013 n\u00e5got som ofta verkar ha lagstadgats oerh\u00f6rt godtyckligt. Alkohol d\u00f6dar fler \u00e4n alla andra droger sammanr\u00e4knat, tobak d\u00f6dar l\u00e5ngsamt, vanliga v\u00e4rkpiller och andra godk\u00e4nda l\u00e4kemedel d\u00f6dar enorma m\u00e4ngder m\u00e4nniskor. Alla dessa droger \u00e4r legala. Droger som cannabis och psilocybin, som inte d\u00f6dar n\u00e5gon, \u00e4r dock str\u00e4ngeligen f\u00f6rbjudna i l\u00e4nder \u00f6ver hela v\u00e4rlden (\u00e4ven om vi idag ser successiva f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 just detta omr\u00e5de). Absurt nog kan straffen f\u00f6r vissa lag\u00f6vertr\u00e4delser skada s\u00e5v\u00e4l individen som samh\u00e4llet mycket mer \u00e4n brottet g\u00f6r.<\/p>\n

Staten best\u00e4mmer ocks\u00e5<\/strong> vem du f\u00e5r ha sex med, samt varf\u00f6r och hur. Frivillig sexhandel regleras h\u00e5rt, surrogatm\u00f6draskap \u00e4r f\u00f6rbjudet, vi f\u00e5r inte v\u00e4lja assisterad d\u00f6dshj\u00e4lp, och vi f\u00e5r inte \u00e5ka motorcykel utan hj\u00e4lm eller bil utan b\u00e4lte \u2013 \u00e4ven om en avvikelse fr\u00e5n lagen potentiellt enbart skadar personen som v\u00e4ljer att bryta mot lagen. Vi kan ha olika \u00e5sikter om dessa f\u00f6reteelser, och kanske till och med tycka att det \u00e4r bra med dessa lagar \u2013 men faktum kvarst\u00e5r: staten \u00e4ger den h\u00f6gsta best\u00e4mmander\u00e4tten \u00f6ver din kropp.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 detta fenomen p\u00e5 djupet<\/strong> m\u00e5ste det betraktas ur s\u00e5v\u00e4l ett biologiskt som ett historiskt perspektiv. M\u00e4nniskan \u00e4r ett flockdjur. Alla flockdjur har ocks\u00e5 en inbyggd anpassning till hierarkier i flocken, s\u00e5 ocks\u00e5 m\u00e4nniskan. Det \u00e4r helt enkelt s\u00e5 vi fungerar. En flock kan ha ett gott ledarskap, men \u00e4ven ett s\u00e4mre, ibland katastrofalt. Ledarskapet \u00e4r i sig riskabelt, eftersom makt \u00e4r potentiellt beroendeframkallande. Ju mer makt en person har, desto farligare blir det. \u00c4nd\u00e5 beh\u00f6ver vi dessa hierarkier.<\/p>\n

I och med jordbrukets framv\u00e4xt<\/strong> blev ocks\u00e5 samh\u00e4llen f\u00f6rt\u00e4tade, befolkningen och v\u00e4lst\u00e5ndet \u00f6kade, enskilda personer kunde f\u00e5 mycket mer makt \u00e4n tidigare, och rangskillnaderna \u00f6kade kraftigt. Makt \u00f6ver andra innebar ocks\u00e5 makt \u00f6ver andras liv. Makt att exploatera, offra, ta f\u00f6r sig av. Makt \u00f6ver andras kroppar. Eftersom makt i sig g\u00e4rna korrumperar, har det ocks\u00e5 under st\u00f6rre delen av m\u00e4nsklighetens historia funnits makthavare som tagit sig v\u00e4ldigt mycket makt \u00f6ver andra. En effektiv metod att etablera denna makt \u00e4r att kontrollera andra m\u00e4nniskors kroppar. Det kan vara att f\u00e4ngsla, f\u00f6rslava, att utnyttja sexuellt, utd\u00f6ma tortyr och kroppsstraff, tvinga ut unga gossar i krig \u2013 eller helt enkelt genom att ha ihj\u00e4l dem man vill bli av med.<\/p>\n

\"Underkastelse\"Slaveri har alltid funnits<\/strong>, s\u00e5 l\u00e5ngt bak\u00e5t vi kan se i historien. Det har f\u00f6rst\u00e5s sett ut p\u00e5 olika s\u00e4tt under olika omst\u00e4ndigheter, fr\u00e5n straffarbete, livegenskap och harem, till nutida trafficking av arbetskraft och individuell psykisk terror. Enskilda individers r\u00e4tt att best\u00e4mma \u00f6ver sina egna liv har alltid varit undantaget, snarare \u00e4n regeln. H\u00e4rskarklassen har givetvis haft st\u00f6rre friheter \u00e4n de tj\u00e4nande klasserna, men \u00e4ven dessa \u00e4r och har ofta varit kringg\u00e4rdade av allehanda regler och protokoll, best\u00e4mda av andra. Det har f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 alltid funnits individer som tagit sig st\u00f6rre individuell frihet \u00e4n andra, valt sin egen v\u00e4g och gjort som de sj\u00e4lva vill \u2013 detta har dock varit l\u00e4ttare i vissa samh\u00e4llen, och sv\u00e5rare i andra. Friheten har alltid ett pris, och i en strikt paternalistisk kultur med stark centralmakt kan friheten ha ett mycket h\u00f6gt pris, ibland ouppn\u00e5eligt.<\/p>\n

Upplysningstiden i Europa<\/strong> innebar ett brott med gamla rigida, auktorit\u00e4ra strukturer, ett f\u00f6rminskat inflytande fr\u00e5n kyrkan, och mer individuell frihet. Gud blev n\u00e5got mindre allsm\u00e4ktig \u00e4n tidigare, och v\u00e4rldslig lagstiftning trumfade i allt h\u00f6gre grad kyrkliga dekret. Slaveri praktiserades dock fortfarande (n\u00e5got som kunde r\u00e4ttf\u00e4rdigas med att vissa etniska grupper helt enkelt inte ans\u00e5gs vara fullv\u00e4rdiga m\u00e4nniskor), \u00e4ven om man i modern tid stegvis avskaffat slaveriet. Kanada f\u00f6rbj\u00f6d slaveri redan p\u00e5 slutet av 1700-talet, och under 1800-talet f\u00f6rbj\u00f6ds slaveriet i de flesta europeiska l\u00e4nder och deras kolonier. I Mellan\u00f6stern och Afrika har det tagit l\u00e4ngre tid att f\u00f6rbjuda slaveri \u2013 Niger 2003, och Mauretanien 2007. Idag \u00e4r slaveriet rent juridiskt avskaffat \u00f6ver hela v\u00e4rlden, \u00e4ven om det alltj\u00e4mt praktiseras i vissa l\u00e4nder.<\/p>\n

Tragiskt nog har avskaffandet av slaveriet<\/strong> i mycket h\u00f6g grad enbart g\u00e4llt halva m\u00e4nskligheten \u2013 m\u00e4nnen. Kvinnor \u00e4r i m\u00e5nga l\u00e4nder fortfarande m\u00e4nnens \u00e4godelar, och st\u00e5r d\u00e4r under manligt f\u00f6rmyndarskap. De har inte samma r\u00e4ttigheter som m\u00e4n. Men man beh\u00f6ver inte g\u00e5 s\u00e4rskilt l\u00e5ngt tillbaka i historien f\u00f6r att hitta liknande f\u00f6rh\u00e5llande \u00e4ven h\u00e4r i v\u00e4st. Europa var kring f\u00f6rra sekelskiftet i det avseendet inte s\u00e5 f\u00f6rf\u00e4rligt mycket b\u00e4ttre \u00e4n dagens Saudiarabien, och v\u00e5ldt\u00e4kt inom \u00e4ktenskapet blev i Sverige inte ett brott f\u00f6rr\u00e4n 1965. I m\u00e5nga l\u00e4nder \u00e4r det fortfarande inte ett brott \u2013 m\u00e4n har d\u00e4r sexuell \u00e4gander\u00e4tt \u00f6ver sina hustrurs kroppar.<\/p>\n

I v\u00e5r moderna tid<\/strong>, med demokrati, j\u00e4mlikhet, frihet och FN:s deklaration om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som r\u00e4ttesn\u00f6re f\u00f6r allt fler nationer p\u00e5 jorden, har vi snabbt g\u00e5tt mot en mer individualistisk m\u00e4nniskosyn, med mer respekt f\u00f6r individens r\u00e4ttigheter \u2013 om inte annat s\u00e5 f\u00f6r att vi m\u00e4nniskor i allt h\u00f6gre grad k\u00e4nner att vi vill ha det s\u00e5, eftersom det h\u00f6jer den generella livskvaliteten. Men \u00e4n finns det allts\u00e5 v\u00e4ldigt mycket kvar att g\u00f6ra.<\/p>\n

Projektet #metoo har \u00f6ppnat d\u00f6rren<\/strong> till ett paradigmskifte, n\u00e4sta steg i m\u00e4nsklighetens (och individens) vandring mot ett st\u00e4rkt sj\u00e4lv\u00e4gande. Skammen har bytt sida, och pl\u00f6tsligt \u00e4r det inte de som uts\u00e4tts f\u00f6r \u00f6vergrepp som beh\u00f6ver l\u00e4gga locket p\u00e5 \u2013 i ett slag \u00e4r det de som saknar respekt f\u00f6r andras sj\u00e4lv\u00e4gande, de som tar f\u00f6r sig utan samtycke, som m\u00e5ste utst\u00e5 rannsakan och klander, och det m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s ur ett humanistiskt perspektiv betraktas som n\u00e5got positivt.<\/p>\n

N\u00e5got som skulle kunna beskrivas som en brist<\/strong> i #metoo \u00e4r att man enbart har fokuserat p\u00e5 just sexuella \u00f6vergrepp. Detta \u00f6verskuggar det faktum att \u00f6vergreppen i sig ytterst sett ofta handlar betydligt mer om makt \u00e4n sexualitet. Ett s\u00e4tt att etablera och bekr\u00e4fta makt \u00e4r att kr\u00e4nka andra m\u00e4nniskors privata zoner, och sexuella \u00f6vergrepp \u00e4r en av flera klassiska metoder f\u00f6r detta. Tyv\u00e4rr missar man d\u00e5 andra former av \u00f6vergrepp, som inte \u00e4r sexuella \u2013 som v\u00e5ld, hot, verbala kr\u00e4nkningar, h\u00e4rskartekniker, mobbing med mera. Att det fokuseras s\u00e5 ensidigt p\u00e5 sexuella \u00f6vergrepp s\u00e4ger ocks\u00e5 n\u00e5got om hur vi ser p\u00e5 sex, som alldeles s\u00e4rskilt skamligt och kr\u00e4nkande. Det kommer i sinom tid att beh\u00f6vas ett #metoo f\u00f6r andra former av \u00f6vergrepp ocks\u00e5.<\/p>\n

Fr\u00e5gan om kroppslig autonomi<\/strong> \u2013 sj\u00e4lv\u00e4gande \u2013 \u00e4r ocks\u00e5 mer komplex \u00e4n att omfatta frihet fr\u00e5n synligt och p\u00e5tagligt tv\u00e5ng. I mer civiliserade stater, d\u00e4r det \u00f6ppna tyranniet i diktaturer har bytts ut mot folkvalda representanter i demokratiska parlament, uppst\u00e5r ofta en mjukare form av \u00f6vermakt, en mer subtil paternalism, som m\u00e5nga betraktar som mer godartad och acceptabel \u00e4n forna tiders statsskick, i vilka medborgarna i praktiken var \u00f6verhetens \u00e4godelar att disponera fritt \u00f6ver. Men \u00e4ven i dessa mjukare demokratier ses som regel medborgarna som underordnade staten, som liksom en ansvarsfull f\u00f6r\u00e4lder tar ansvar f\u00f6r m\u00e4nniskors v\u00e4l och ve. R\u00e4ttsstaten och lagen har som prim\u00e4rt syfte att skydda m\u00e4nniskor fr\u00e5n att bli skadade och kr\u00e4nkta av andra, men lagstiftning anv\u00e4nds \u00e4ven i syfte att skydda m\u00e4nniskor fr\u00e5n sig sj\u00e4lva. Livegenskapen \u00e4r allts\u00e5 inte ens i Sverige helt avskaffad.<\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r \u2013 hur mycket frihet klarar vi av?<\/strong> Hur mycket vill vi m\u00e4nniskor bli styrda, egentligen? Hur mycket kan vi f\u00f6rv\u00e4nta oss att individen ska underordna sig kollektivet, och dem som har makten \u00f6ver kollektivet? Vi har ett historiskt facit \u00f6ver allehanda sociala experiment genom \u00e5rhundraden, och borde kunna dra vissa slutsatser \u00f6ver vad som ger st\u00f6rsta m\u00f6jliga livskvalitet f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l varje enskild individ som kollektivet.<\/p>\n

En lika relevant fr\u00e5ga \u00e4r<\/strong> \u2013 hur mycket makt klarar vi av? Andras makt \u00f6ver oss? Vad vi kan se \u00e4r att i samma grad som staten hindrar oss fr\u00e5n individuella val, s\u00e5 skapar dessa hinder ofta st\u00f6rre problem \u00e4n de val vi kan t\u00e4nkas g\u00f6ra. Kan det vara s\u00e5 att ett samh\u00e4lle fungerar b\u00e4st n\u00e4r m\u00e4nniskor \u00f6verlag har maximalt med makt \u00f6ver sig sj\u00e4lva, men minimalt med makt \u00f6ver andra?<\/p>\n

Hur mycket frihet vill du ha? <\/strong>
\nHur mycket tycker du att andra ska f\u00e5 best\u00e4mma \u00f6ver dig?<\/strong>
\n Hur mycket frihet tycker du att andra ska f\u00e5 ha?<\/strong><\/p>\n

Carl Johan Rehbinder 2017
\n<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

L\u00e4s artikeln p\u00e5 hemsidan f\u00f6r Syre! \u00bb<\/a><\/strong>
\nSe paneldebatten i Almedalen p\u00e5 YouTube! \u00bb<\/a><\/strong>
\nDenna text finns \u00e4ven p\u00e5 Calles blogg TantraBlog \u00bb<\/strong><\/a><\/p>\n

\"\"Tillbaka till Artiklar \u2022 Politik & debatt \u00bb<\/strong><\/a><\/p>\n

\"Heartline\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sommaren 2017 var jag i Visby under Almedalsveckan (som s\u00e5 m\u00e5nga somrar tidigare), och en av mina planerade aktiviteter d\u00e4r var att sitta med i en paneldiskussion hos tidskriften Syre, om kroppslig autonomi \u2013\u00a0ett av mina favorit\u00e4mnen. Debatten blev lite … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":1021,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"sidebar-page.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.cirkuseros.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9165"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.cirkuseros.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.cirkuseros.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.cirkuseros.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.cirkuseros.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9165"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.cirkuseros.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9165\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13369,"href":"https:\/\/www.cirkuseros.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9165\/revisions\/13369"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.cirkuseros.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1021"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.cirkuseros.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9165"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}