Min flickvän är sexuellt blockerad – vad kan jag göra?
Fråga:
Min flickvän var med om en gruppvåldtäkt för ett antal år sedan.
Hon har återhämtat sig väldigt bra och har inga direkta problem kvar av det som hände förutom ett.
Hon har svårt för att bli kåt och blöt.
Hon vill men på något sätt händer det inget i hennes kropp.
Efter som hon inte blir blöt så funkar det inte heller att ha samlag.
Vi har använt glidmedel, men det blir inte samma sak.
Hon känner inte att det är ”på riktigt” liksom.
Vi har varit tillsammans en väldigt lång tid och känner varandra väldigt väl men det här kan vi inte hitta någon lösning på.
Vi har väldigt sällan sex efter som det oftast är jag som tar initiativ och hon oftast (nästan alltid) säger nej.
Jag vill ju inte heller om hon inte vill.
I själva verket vill hon ju men det funkar liksom bara inte.
Förspel och liknande är en självklarhet men det blir ingen skillnad.
Vi har varit hos en ”kurator” några gånger men hon kommer inte med nåt kreativt för oss…
Har du några bra tips som skulle kunna vara till hjälp?
Allt är av intresse!
Svar:
Lekfullhet & kravlöshet
För det första – att din flickvän är torr i slidan behöver inte nödvändigtvis vara kopplat till våldtäkten. Det KAN ha andra, medicinska orsaker.
Och oavsett detta, så ska ingen heller behöva känna krav på sig att vara ”naturlig”, och älska ”på riktigt” – man gör det som funkar.
Det är alltså helt O.K. med glidmedel – det blir inte mindre ”naturligt” för det.
Många kvinnor upplever t.ex. att de blir betydligt torrare i slidan i och med klimakteriet – och då finns det flera möjligheter att motverka detta. Bra glidmedel är en väg – det finns tydligen också någon slags östrogenpiller man kan föra upp i slidan som sätter fart på slidsekretproduktionen.
Man kan fråga en gynekolog om detta.
Å andra sidan kan jag förstå att det högst sannolikt handlar om obearbetade känslor som ligger kvar efter våldtäkten – och efter en uppväxt som inte har givit henne den känslomässiga grunden för att effektivt kunna ta hand om ett sådant trauma – och att det är därför hon inte känner tillräckligt med lust för att safterna ska rinna till.
Dessutom kan det vara så att hon blockerar sig desto mer för att hon indirekt fortsätter att ta på sig skulden för våldtäkten, vilket kan yttra sig i att hon problematiserar och skuldbelägger sig själv för sin egen avsaknad av lust, vilket kan yttra sig i att söka upp terapeuter för att göra något åt problemet.
Det är alltså inte alls fel i sig att söka hjälp – det som kan vara bra att titta på är grundmotivet.
En annan sak att tänka på är att sex faktiskt inte är en företeelse som måste följa ett visst mönster för att få ”O.K.-stämpel” från samhället. Ni bestämmer själva hur ni vill ha sex.
Vi glömmer detta, oftare än vi tror.
För er skulle jag rekommendera massor av slick och gos och kel, massor av oralsex, massor av lek och bus – utan penetration till att börja med, för att få bort den här känslan av att kärleksstunden måste innehålla penetration för att det ska vara sex ”på riktigt”.
Sex mellan två (eller flera) människor handlar inte om en teknisk handling – sex handlar om lust, nakenhet, pirr, glädje, intimitet, extas, ordlös kommunikation och intensivt möte. Penetration är alltså inte nödvändigt för att ha bra sex.
Det glömmer vi också, oftare än vi tror.
Din flickvän blev utsatt för något som kan sitta i som ett trauma väldigt länge, om hon inte får hjälp att bearbeta det på ett effektivt sätt. Det är å ena sidan bra att våldtäkter har kommit upp för diskussion mer på senare år, i det offentliga rummet, å andra sidan kan jag ibland tänka att diskussionen ibland tar sig uttryck i ett överdramatiserande som gör att det rent psykologiskt för många kvinnor blir ännu svårare att ta sig ur sitt trauma, ännu svårare att ta sig ur offerrollen.
Våldtäkten beskrivs gärna som det värsta en människa kan bli utsatt för, den svåraste kränkningen – men jag tycker nog att en svår misshandel som lämnar fysiska men på vissa sätt är värre än en våldtäkt – eller åtminstone likvärdig. Men det är förstås en helt personlig bedömning.
Men det är inte nödvändigtvis ett mindre trauma för någon att bli misshandlad och rånad, än att bli våldtagen. En man kan lida alla helvetes kval i flera år av en sådan händelse – men av någon anledning tycker många fortfarande att ”en karl ska tåla lite stryk”.
Och för närvarande är det ett väldigt stort medialt fokus på kvinnor som blir slagna och våldtagna av män – vilket är mycket bra, eftersom det är ett verkligt problem som behöver uppmärksammas och motverkas – men man glömmer lätt att det är betydligt fler MÄN än kvinnor som blir både misshandlade och mördade av andra män, liksom det faktiskt finns många män som blir misshandlade av kvinnor.
Vad jag vill säga med detta är att din flickvän kanske bär på ett trauma som hon inte har fått hjälp att bearbeta ordentligt, eftersom det passar in i samhällsbilden att hon är ett offer, att hon liksom SKA lida lite fortfarande av detta, eftersom det på något konstigt sätt är politiskt korrekt att hon lider. Om hon inte lider för resten av livet lever hon inte upp till den förväntade offerrollen – och det är förstås en heltokig idé, men den förespråkas.
Det KAN bli så att om man överdriver våldtäktens skadliga effekter på alla plan, så kan man paradoxalt nog förvärra effekten av våldtäkten på det individuella området. Med andra ord – om man talar om för en kvinna som har blivit våldtagen att hon just har blivit utsatt för det skamligaste, mest vidriga övergrepp som finns på jorden, så kommer hon att lida mer än hon behöver göra.
Låter det krångligt och konstigt?
Ja, det ÄR krångligt och konstigt, men samhället som helhet är rätt krångligt och konstigt, så det får vi leva med.
Och jag menar INTE att förminska betydelsen av den enskilda kvinnans lidande av ett övergrepp. Våldtäkt ÄR ett vidrigt brott, en kränkning, som för de allra flesta ger livslånga trauman. Men vi kan välja hur vi fortsätter efteråt. Genom att leva som offer, och fortsätta lida, eller genom att ta makten över våra egna liv.
Vad vi kan göra på egen hand är nämligen just att ta ansvar för våra egna liv, att VÄLJA att INTE automatiskt följa samhällets emellanåt rätt skruvade normer, som på intet sätt tar hänsyn till individens behov, bara till massan.
I detta ingår att förstå att jag själv ALLTID är ansvarig för min egen njutning, för min egen sexualitet. Jag kan inte vänta på att någon annan ska fixa njutningen åt mig – det måste jag bejaka för mig själv först, VÄLJA att njuta.
Och i detta ingår att ta sin egen sexualitet på så stort allvar att man inte sopar den under mattan och låtsas att den inte finns. INGEN blir lyckligare av det.
Så lek, lek lek – kravlöst och kärleksfullt. Kom ihåg att det faktiskt heter kärLEK och älskogsLEK, inte kärkrav och älskogskrav.
Det är O.K. med glidmedel.
Kom ihåg att saliv kan vara ett mycket bra glidmedel.
Slicka henne till en orgasm – eller många orgasmer.
Det är både skönt, hälsosamt och frigörande.
Och – framför allt:
Ge henne kärlek – massor av kärlek utan krav.
Då kan hon kanske snart öppna dörren lite grann, och sen lite till, och sen lite till.
Låt det få ta den tid det behöver.
