Det var så befriande att äntligen lämna novembermörkret bakom oss. En tung sommar, en svår höst, en grå tid. Som började ljusna.

Konstigt nog har jag slumrat till. Verkligen somnat så mycket att jag hann glida in i drömstadiet och drömmarna var mjuka och varma. Där fanns hav, klippor och en varm strand. Där fanns du, i en sekundsekvens där du gled naken ut i spegelblankt vatten.

Jag vaknar av dunsen då flygplanshjulen slår i landningsbanans asfalt. Min hand rycks bort från ditt lår där den har vilat under hela resan. Min hand emot din kropp, din hud. Tryggheten som det alltid har inneburit för mig, att känna din närhet.

Planet stannar av, taxar runt för att till slut stå helt stilla. Alla passagerare reser sig som på kommando och rivet efter väskor och kläder slutar med att alla står på rad i flygplanskroppens korridor och väntar. Vi sitter kvar, tittar ut genom det lilla fönstret. Min hand söker sig mot ditt lår igen, högre upp och du lutar dig fram och blåser lätt i mitt öra.

– Sluta!!…inte… viskar du.

Min hand får smeka dig genom byxornas tyg. Med en liten, liten rörelse för du fram höfterna för att möta min hand med en anings särade ben.

Så börjar raden av människor röra sig långsamt framåt och vi reser oss även vi. Tar ner väskan från bagagehyllan och ringlar med i kön. Värmen slår emot. Inte som en vägg som då vi klivit ur flygplansdörrar eller flygplatsentréer i Aten. En mild behaglig majvärme är det som möter oss.
I ankomsthallen drar vi av oss novembertröjorna och packar ner dem i väskan. Om några dagar ska vi dra på dem igen men så mycket ljusare till sinnes då.

En timme tar bussen, en skumpig färd genom italiensk hetsig Fiat- och Vespatrafik och vi hamnar inte bredvid varandra så otryggheten kommer över mig en stund när jag inte längre kan ha handen mot ditt lår. Bredvid mig sitter en förmodat italiensk ung kvinna som envist stirrar ut genom förnstret och bredvid dig sitter en lika förmodad italiensk man i trettioårsåldern och den jäveln betraktar gång på gång ditt ansikte, dina bröst och dina lår.
Jag vill bli neanderthalaren i mig och resa mig ur sätet och klappa till honom i skallen för att han ens dristar sig att titta på den kvinna som är min.
Men jag är en man ifrån kalla norr så jag sitter kvar och nöjer mig med att föreställa mig scenariot istället.

Bussen stannar äntligen och dörrarna öppnas, bagageluckor fälls upp och jag tar vår röda väska i ena handen och dig i den andra och blänger på italienarjäveln och den fan följer din stjärt med blicken när du går vid min sida bort över busstorget.
Med ens förlåter jag honom för jag vet hur många tusen gånger jag gjort det själv; fällt blicken när du gått framför mig för att sluka din rumpa med blicken. Alla gånger jag velat bita dig lätt och hårt på samma gång och min hand som bara inte kan stanna vid ditt ryggslut utan som magnetsikt alltid rört sig ner över det där runda…

Hungriga nu. Ett par timmar kvar innan vi kan checka in på hotellet. I minnet letar vi oss ner ett kvarter från busstorget till uteserveringen i backen där vi åt så underbart goda Focaccie när vi var här sist. Varma bröd med rökt skinka, tomat, mozarella och basilika. Öl som är kalla och bildar kondens på de höga glasens utsida.

Inte så många ord emellan oss. Det behövs inte. Vi minns när vi var här senast och njuter av bröden, av ölet i glasen, solens värme och att bara vara i den här stunden. Du ler och jag ler tillbaka och din blick är lite, lite busig tycker jag mig se. Sekunderna senare har jag fått bekräftat att du är busig för du har tagit av dig dina skor och din fot har letat sig upp mellan mina ben och tårna pressar lätt mot mitt skrev. Jag rycker till men din fot blir kvar och börjar mjukt massera jeanstyget. Jag vill både dra mig undan och stanna kvar på samma gång och naturligtvis blir jag sittande stilla och låter dig egga min lust en stund. När jag känner hur blodet strömmar till därnere börjar jag dock skruva lite på mig. Men du ger dig inte förrän jag sitter med ett bultande krånglande stånd innanför byxorna.

Jag ser mig om för att se om någon kan upptäcka vad som sker under bordet och inser snart att servitrisen inne på kafeet roat har betraktat hela händelseförloppet. Jag möter hennes blick och tar sen fort bort din fot. Hon skrattar åt oss men min blick dras från hennes vita leende till hennes vita blus som har den där extra knappen öppen i urringningen. Jag kan inte heller den här gången motstå att vila blicken i kavaljersdalen. Sen får jag sitta en stund och tänka på novemberregn, elräkningar och kvällskift för att skingra tankarna och få blodet i min kropp att gå andra vägar.

– Något som distraherar dig, frågar du.
– Mer något som pressar mig, svarar jag.

Du har upptäckt vart min blick vandrat iväg och jag ser en glimt av svartsjuka i dina ögon.

– Nu tycker jag att vi letar upp hotellet, säger du.
– Om en stund, svarar jag, jag måste samla ihop mig lite.
– Du ser väldigt samlad ut, säger du retligt.
– Skenet bedrar… delar av mig är mycket samlade… andra är helt ur spel.

Servitrisen ser nästan besviken ut efter att jag tagit bort din fot, eller om hon möjligen gilade att bli betraktad. Jag undrar vad hon hade förväntat sig skulle ske mera än tåflirtandet.

Vi reser oss och jag går in och betalar. Med nedslagen blick och röd i ansiktet räcker jag över sedlarna och får växelmynten i handen.

– Have a nice day..and night, säger servitrisen innan jag går.

Hon böjer sig onödigt mycket fram över disken för att ta emot sedeln jag sträcker mot henne och skrattar roat när min blickrar fladdrar iväg.

– Tack… Thanks… Gracias… Gra…

Jag hör hennes skratt när jag går därifrån och hon säger något på italienska till den andra servitrisen. De bådas skratt ekar högt efter mig. Pinsamt!

Hotellet ligger naturligtvis inte där jag tror det ska ligga. Och det är naturligtvis fel på kartan, inte kartläsaren. Men vi hittar dit till slut och utan problem får vi vårt rum. Denna gången la vi till en duktig slant för att åtminstone få ett fönster och lite utsikt. Det visar sig vara mycket väl värt pengarna. Rummet är jättehärligt! En stor dubbelsäng dominerar rummet men där finns också en liten soffa med tillhörande bord, och ett skrivbord med stol. Möblerna är säkert nytillverkade men i klassisk stil. Sängen är klädd i rött, likaså soffa och stol. På väggen hänger en stor spegel, sirligt utskuren och förgylld. På golvet en varmt röd matta som hade gjort rummet mörkt om inte två stora fönster släppt in rikligt med ljus. Djupa fönsterbrädor av vacker italiensk marmor som inbjuder att ta plats ovanpå, en sittplats i solskenet. Ett rymligt fräscht badrum som även det har ett fönster. Lite besviken konstaterar jag att det saknas badkar men det är ändå okej. Vi har inte åkt till Rom för att bada… i alla fall inte på hotellrummet – möjligtvis i Fontana di Trevi.

Duscha vill vi i alla fall göra båda två och det med det samma. Få bort resdammet. Det räcker med en blick mellan oss för att vi ska kasta kläderna i en hög på sängen och hoppa in i duschen.
Skönt att stå där med dig i famnen och låta vattnet strila över oss. Känna din stjärt emot mig och motstå viljan att omedelbart tränga in i dig och ta dig hårt och fort.
Vi tvålar in och smeker varandra, väcker lite lust samtidigt som vi ju faktiskt tvättar bort det där resdammet. Nytta och nöje?

Jag blir kluven av känslan att både vilja älska nu, direkt, fort och ivrigt och att spara på lusten. Låta den finnas med där ännu ett tag, retas och egga varandra tills vi inte kan stå emot, vare sig vi vill det eller inte.
Jag berättar hur jag känner och du viskar…

– Vi retas..vi sparar oss. Jag ska reta dig till vansinne!

När vi kommer ut ur duschen går du insvept i handduken fram till fönstret. Långt bort kan man se Peterskyrkans kupol. Grönskan är kvar, solen skiner, stadsvimlet syns men hörs inte fran gatorna nedanför. Då kan jag inte längra låta bli.

Jag går fram till dig och omfamnar dig bakifrån. Pressar mig mot dig och låter mina händer forma sig runt dina bröst där under handduken.
Du lutar huvudet bakåt mot mig och jag kysser din hals precis under ditt vänstra öra. Biter dig i örsnibben och känner hur du ryser till.
Jag vill ha dig naken och drar i handduken som faller till golvet. Underbart att känna din nakna hud mot min.
Dina bröstvårtor är hårda som små hallon och jag vill suga och smaka dig nu. Vänder dig om och lyfter upp dig på den massiva fönsterbrädan av marmor. Solvärmen har gjort den varm, på gränsen till het. De små knopparna mellan mina läppar och du smakar sött och lavendel av tvålen. Min lust blir ivrig igen och jag får behärska mig för att inte bita dig hårt i bröstvårtorna. Istället suger och slickar jag runt vårtgården för att i nästa sekund suga in hela bröstvårtan i munnen. Att jag aldrig kunnat få nog av dina bröst!

Min mun får fortsätta vandra ner över din mage, mina händer letar sig över din kropp. Smeker dig från halsen, över brösten, höfterna, lårens utsida. Jag känner hur min kuk börjar svälla igen och snudda ditt sköte där jag står mellan dina ben.
Långsamt och retfullt glider jag kyssande ner mellan dina ben igen. Ställer mig på knä och med händerna formade runt dina bröst börjar jag slicka och kyssa insidan på dina lår, längre och längre upp mot ditt sköte. Du suckar lte och särar och lyfter din ben, upp på mina axlar.
Du tar om mitt huvud och pressar mig mot det våta och varma.

– Slicka mig!

Äntligen får jag känna din smak. Varsamt får min tunga dela dina blygdläppar och glida in i det våta och varma. Din fukt är lite klibbig och het, jag vill smaka dig, verkligen känna din smak. Lust och lavendel.

Långsamt får tungsetsen följa skåran ända fram till din lilla lustknopp som fortfarande gömmer sig i sitt hölje. Jag stannar där och formar runda cirklar med tungan, sluter om med läpparna och suger mjukt. Din klitoris tycker om det jag ger den och kommer villigt fram för att få njuta av min muns smekningar. Lite uppnosigt hårdnar den och du skakar till när kyssen blir för intensiv.

Jag väter hela din fitta med min saliv, slickar din intensivare och låter tungan glida in i dig. Min kuk är jättehård nu och jag bara måste resa mig en stund och låta ollonet nosa på din öppning. Retsamt… usch så retsamt jag gör det.
Sen går jag ner på knä igen och du förstår att jag inte kommer att ta dig fullt ut utan fortsätta kyssa dig.

– Låt mig få komma, suckar du. Slicka mig tills jag kommer!!

Dina händer på venusberget blottar din lustknopp, så att jag kan reta den. Ett finger får glida in i dig, sen ännu ett. I en mjuk och skön takt får din lust stegras av min tungas smekningar och mina fingrar som letar upp din inre knopp.

– Ja, fortsätt så! Lite till, lite djupare….sug mig också, sååå, precis så. Fortsätt nuuu…

Långsamt klättrar du mot njutningens topp. Det dröjer inte länge förrän du skakar till i en liten skön orgasm. Jag känner hur det flödar ur dig och du kramar mina fingrar hårdare. Mjukt får du ebba ut till varliga smekningar.

Min kuk är fortfarande hård och pulserande. Ännu har den inte fått smaka dig, det har bara min mun och min tunga. Nu vibrerar den av lust att få tränga in i dig. Återigen den där kluvenheten; vill ta dig vilt och våldsamt, här och nu..samtidigt som jag vill spara på lusten, låta den växa sig enorm.

Men du är som alltid helt oemotståndlig så jag kan inte låta bli att dra ner dig från fönsterbrädet där du fortfarande sitter flämtande, vända dig hastigt, nästan brutalt och pressa dig framåt så att din härliga stjärt putar mot mig. I en stöt är min kuk långt in i dig och du stönar till av både njutning och för att jag tar dig så häftigt. Gång på gång får mina höfter stöta mot dina skinkor som darrar till för varje gång jag bottnar i dig. Jag närmar mig orgasm med rasande fart, men precis när jag är nära att spruta min säd i dig hejdar du mig. Långsamt får kuken glida ur dig.

– Nu får du inte mera..men sen..kanske..Om du är riktigt snäll??!!

Lite nonchalant reser du dig och i ärlighetens namn får jag uppbåda all viljestyrka jag har för att inte kasta mig över dig igen. Men jag har ju karaktär..eller??

Till slut klär vi på oss och går ut. Mitt sinnestillstånd blir inte det minsta enklare att bemästra när du tar på dig dina vita underkläder. Det gör mig glad att du valt just de underkläder som jag köpt till dig. Det har bara hänt en gång att jag dristat mig in på den avdelningen i klädaffären. Den gången ägnade jag säkert en timme åt att noga välja ut något som jag trodde skulle passa just dig. Till slut blev det ett par exklusiva stringtrosor i spets och behån som hörde till. Jag minns att jag förvånades över att så lite tyg kunde kosta så mycket. Även din klänning är vit och tyget i den är syndigt tunt. Jag kommer att vaka över dig som en hök under dagen. Herregud..hur ska det här gå??

Med tanke på värmen är ditt val av vit klänning alldeles rätt. Nu under tidig eftermiddag är det varmt, riktigt varmt. Vi strosar iväg i riktning mot Spanska Trappan och shoppingstråken där nedanför. Vi vill båda tillbaka till Peterskyrkan och Vatikanens museer men det får bli någon av de andra dagarna. Idag ska vi bara vara, bara koppla av. Det är betydligt mindre folk nu än sist, men långt ifrån folktomt.

På Spanska Trappan slår vi oss faktiskt ner. Bara sitter där och tittar på folk en stund. Under promenaden dit märker jag hur du drar till dig blickar, men det stör mig inte utan får mig tvärtom att känna mig stolt över att ha en vacker kvinna vid min sida. Däremot när du sätter dig ner, drar upp klänningen en liten bit över knäna och har benen en liten aning särade, då skruvar jag lite på mig. Du lutar dig tillbaka och låter solstrålarna värma dig. En medelåldersman man som är på väg uppför trappan ger dig en svepande blick, men sen stannar hans blick och han stirrar rakt upp under din klänning. Jag blänger på honom men det märker han inte alls utan fortsätter istället att följa dina lår upp mot trosorna, med blicken.

Jag får mig dock ett gott skratt när han sekunden senare missar ett trappsteg, tappar balansen och står fånigt på öronen fyra-fem trappsteg nedanför oss. Då först möter han min blick och ser nästan ursäktande ut.

– Du kommer att skada folk, säger jag.
– Vadå??
– När du sitter sådär.
– Hurdå??
– Med klänningen uppdragen..du lämnar ju fri insyn!!
– Det tror jag inte. Då får de väl titta då!

Om det är i protest eller för att reta mig vet jag inte men du sträcker ut benen lite till och drar upp klänningen några centimeter till.

– Jag är törstig..jag vill ha en öl. Vill du ha något?
– Ta en öl du..jag vill sitta här en stund till.

Strängt förbjudet med förtäring i Spanska Trappan tvingas jag gå till kafeet nedanför. Där är det skugga vid uteserveringen men jag slår mig ner och får strax min öl. Du sitter bara ett tjugotal meter ifrån mig och nu är det jag som kan smygtitta på dina bara lår. Du fäller ner solglasögonen och ser på mig, fångar min blick efter en stund. Fnittrar förtjust och särar benen helt syndigt och ogenerat. Att det sitter fler människor vid borden runtomkring mig bryr dig inte det minsta.

De yngre gentlemännen vid bordet bredvid mitt upptäcker dig och slukar dig med blicken. Om det är mot dem eller mig du ler mot är omöjligt att säga, men det blir ett muntert pladder hos pojkarna. Han med ryggen mot mig ger dig till och med en slängkyss ovetandes om vem han har bakom sig. Jag blänger ilsket på hans kompis och han läser snart situationen och säger något till sin kamrat. Jag tittar på dig och formar tyst –

– Vänta du bara… med läpparna.

Det värsta är att jag igen känner hur det börjar pulsera mellen mina ben. Att jag dessutom kan se, och vet att under det där tunna trostyget döljer sig dina släta, härliga blygdläppar..

elräkningar – novemberregn – kvällsskiftpåjobbet – tandvärk

…men det hjälper ju inte. Snart sitter jag med benen i kors och en kuk som inte får plats. Du har definitivt inte benen i kors. Vänta du bara…

Situationen blir till slut helt ohållbar. Jag pressar ner handen i fickan och rättar till den reste så att jag någorlunda anständigt kan resa mig utan att avslöja min belägenhet alltför tydligt. Sedan går jag fram till dig och tar din hand och drar dig upp från din vilsamma pose i trappan. Du ser och du vet, en snabb blick mot mitt skrev avslöjar dig och mig också för den delen. Men du bara skrattar…

– Hämnden är ljuv, viskar jag i ditt öra, när vi passerar bordet med de yngre gentlemännen som uppskattat din närvaro i trappan mycket mer än jag gjorde. De jävlarna vågar sig på att vissla efter dig när du passerar. Jag ger dem en bläng men avslutar med ett snabbt leende.

I kvarteren nedanför Spanska Trappan vill du stanna vid varenda skyltfönster, men prislapparna avskräcker oss båda från att gå in i någon av de exklusiva boutiqerna. Om det hade varit i svenska kronor hade DET varit mycket pengar för de små chica plaggen, men här var det Euro…!

Ju längre ner mot floden vi kom, desto lägre blev också priserna. Till slut hamnade vi på en visserligen dyr nivå, men inte bortomsansovett dyr utan bara dyr.

Efter tredje skoaffären och fjärde klädaffären känner jag mig dock ganska mätt på det hela, och småfrustrerad över den uppbyggda lusten som inte blir mindre av att se dig prova kläder. Till slut ber jag ändå om en paus och promenad ner mot vattnet. Vatten har alltid en lugnande effekt på mig och jag hyser ett visst hopp om att det har detsamma nu, här i Rom.

Faktiskt är det nästan folktomt längs floden. En och annan flanör, bara en enda tavelförsäljare som för länge sedan tappat hoppet om att kunna sälja några av sina konstverk och istället sitter och knappar på sin moblitelefon. Vi tar trappan ner till promenaden som löper längs vattnet. Några änder kommer förhoppningsfulla emot oss i tron att vi har lite godsaker med oss. Vi följer kanten bort från centrum och småpratar lite. Du vill ha ett av de där paren skor du provat, en kjol och en kort svart skinnjacka. Alltihop skulle tillsammans tömma vårt shoppingkonto och jag känner hur det gnager i mig att säga nej. Dessutom var du sanslöst snygg i den där röda kjolen och skinnjackan.

Snygg… är inte riktigt rätt ord. Inte ’vacker’. Inte ’sexig’ heller. Utmanande sensuell. Precis så; utmanande sensuell på ett mycket smakfullt sätt. Jag inser att jag redan förlorat kampen, men det tänker jag inte låtsas om. Jag tänker streta emot lite till. När vi går bredvid varandra kan jag inte låta bli att låta handen glida över ditt ryggslut ner mot stjärten. Jag nyper dig lite och du hoppar till.

– Aj. Låt bli det där..
– Jag hämnas för det du gjorde i Spanska Trappan.
– Du njöt ju!!
– Gjorde jag inte!
– Jo, det gjorde du visst! Lika mycket som de där snygga italienarna vid bordet bredvid.
– Fan, vad fräckt dom glodde.
– Du då??
– Jamen, du är ju min fru. Du är ju MIN!!
– Visst. Men andra kan ju få se men inte röra, eller hur? Det gör väl inget?
– Okej..bara jag får röra så..
– Visst..när du vill..
– Jaså minsann..när jag vill.
– Ohh, jaa, säger du och ler så förbannat retligt igen.
– När jag vill säger du… Exakt hur väldigt gärna vill du ha den där jackan och kjolen??
– Väldigt gärna… Hördudu, Stopp och belägg!! Vad tänker du på nu?

Vi är precis på väg under en av broarna när min hand verkligen hamnar på din stjärt och kramar mjukt istället för att nypa. Jag drar dig till mig och ger dig en kyss. Lite reserverat svarar du och öppnar läpparna för att låta min tunga smaka din. Jag drar dig lite hårdare mot mig och pressar dig mot mitt underliv.

– Sluta..nån kan ju se..
– Nyss hade du inget emot att bli sedd..
– Jamen..

Jag tystar dig med en kyss igen, nu intensivare, och du kysser mig skönt tillbaka. Mina händer formar sig runt din rumpa och du låter det ske. Du till och med gungar lite med höfterna mot mig. Jag drar långsamt upp din klänning centimeter för centimeter och du låter till min förvåning mig fortsätta.

Snart håller vi på med ett härligt tonårsaktigt hånglande där under bron. Din klänning är uppdragen långt upp på låren och mina händer är alldeles vid troskanten. Ännu en gång börjar det pulsera i mina byxor och din hand smeker mig utanpå tyget. Även jag blir djärvare och mina fingrar får söka sig in innanför troskanten, ner över venusberget. När mitt pekfinger glider in mellan blygdläpparna känner jag hur kladdigt våt du är. Jag blir med ens helt löjligt kåt och hjärtat slår dubbla slag och munnen blir alldeles torr.

Hur gärna jag än skulle vilja ta dig, här och nu, så tar förnuftet överhand. Det är inte helt folktomt och även i Italien finns det väl något som heter Förargelseväckande Beteende?!? Men jag vill jävlas med dig. Hämnas Spanska Trappan.

En tanke blir till handling på ett par sekunder. Mina händer far upp till trosornas överkant och jag greppar tag, drar dem hastigt ner över din lår och vader, ner till fötterna. Snabbt som blixten ställer jag foten över dem, mellan dina ben, reser mig och pressar mig framåt mot dig. Det enda du kan göra för att inte tappa balansen och falla bakåt är att kliva ur trosorna, som sitter naglade mot marken av min fot.

– Vad gör du?!? Vad i helsike gör du!!
– Hämnas!

Snabbt plockar jag upp trosorna och kastar dem i vattnet. Mitt i den svepande rörelsen då jag kastar iväg det lilla exklusiva tygstycket inser jag att det är en liten förmögenhet som flyger genom luften och sedan landar på vattenytan. Hoppsan!

– Nu kommer du inte att sitta bredbent i Spanska Trappan mer idag!

Du är illröd i ansiktet och balanserar mellan att bli tokilsken och att brista ut i skratt. Jag ser också det där blanka i dina ögon som jag så väl vet vad det betyder. Du är minst lika kåt som jag….tror jag.

– Fan dejj, morrar du till slut, men jag ser på dig att du inte är arg. Möjligtvis lite irriterad för att du får tillbaka för gammal ost.
– Nu kan vi gå tillbaka till affären och köpa den där kjolen. Men du måste prova den en gång till först!
– Nu är det kört för dig!!!!!

Med mycket beslutsamma steg promenerar du iväg tillbaka längs flodbanken och uppför trappan som vi nyss gick nedför. Jag får småspringa för att komma ifatt. Jag fattar din hand för att bromsa men du nästan drar mig genom gatorna mot affären.

Väl därinne tar du beslutsamt ned kjol och jacka från hängarna, ler lite mot tjejen som står involverad i ett ivrigt samtal med två andra italienskor, och bara nickar hastigt mot dig. Du tågar iväg mot provhytterna, parkerar mig resolut tre meter ifrån den högra.

– Där ska du stå. Blick still!!

Sen drar du undan draperiet och kliver in i provhytten. Jag känner mig synnerligen osäker på vilken sinnesstämning du egentligen befinner dig i. Jag får nästan intrycket av att du är fly förbannad och känner mig lite ångerfull över mitt tilltag nere vid floden.

Jag kikar mot provhytten och ser att draperiet inte är helt fördraget. En glipa på gott och väl en decimeter är öppen och jag kan se hur du sakta kliver ur din klänning. Jag vet inte om det är medvetet men ojj vad du böjer dig fram för att plocka upp den från golvet, med stjärten nästan putande vänd emot mig. Jag tittar mig nervöst omkring för att se om någon annan ser vad jag ser. Men jag upptäcker ingen annan i affären och tjejerna vid kassan är både utom synhåll och fortfarande ivrigt tjattrande på sitt främmande språk.

Jag fortsätter att titta och känner mig som voyeur som smygtittar på min egen fru. Naturligtvis blir jag sådär vådligt eggad igen. Än mer när du av någon anledning också knäpper upp din behå och tar den av dig, och sen helt naken, oändligt sakta tar på dig skinnjackan. Jag väntar på att du ska ta på dig kjolen också men det gör du inte. Istället står du länge framför spegeln därinne, med ryggen vänd emot mig och flyttar blixtlåset några centimeter upp, och sen lite ner..och sen upp igen.

– Jävla dig…tänker jag nästan högt.

Du vet precis exakt vad du gör nu. Precis!! Retsticka… Nu är det verkligen kört för mig igen för min lem börjar växa med raketfart och du vet om det. För att ge mig lite mer än vad jag tål släpper du blixtlåset, för in två fingrar i munnen och för sen ner dem mellan dina nakna lår och in i ditt sköte. Jag hinner precis se hur blanka de är innan du åter stoppar dem i munnen. Jag står på darriga ben och är på väg att tappa fattningen fullständigt.

Vad ingen av oss sett är mannen som står utanför affären och tittar in genom skyltfönstret. Han har under hela tiden haft precis lika bra insyn i provhytten som jag, men undgått att bli sedd av oss. Han står helt förstenad och fånstirrar med en till och med löljigare uppsyn än jag.

När du sen sätter upp höger fot på pallen därinne, putar inbjudande med rumpan mot mig..då är det verkligen kört. Jag tar de fem stegen fram emot provhytten, slinker genom draperiet, samtidigt som jag knäpper upp knapparna i gylfen. Drar för draperiet igen och knäpper upp sista knappen, får fram kuken som är vibrerande hård, lägger handen på din höft för att hålla dig framåtböjd och trycker hårt in mig i dig. Kuken glider in som oljad i din fitta. Du är helt enkelt så våt du någonsin varit. Du biter dig själv i handen och svankar lite till när min kuk far som en blixt in och ut ur din fitta. Jag tror inte jag hinner mer än ett dussin hårda stötar i dig när min sats väller fram som lavan ur vulkanen Etna.

Stråle efter stråle skjuter iväg djupt i dig och din fitta krampar till om min stake när du själv får orgasm. Jag känner hur mina knän håller på att vika sig under mig och måste anstränga mig allt jag kan för att inte falla rakt ner. Snabbt glider jag ur dig och får igen byxorna igen. Den vita såsen börjar rinna längs dina lår när du flämtande tar av dig jackan och fumlar på dig klänningen. Jag tar raskt kjol och jacka med mig till kassan, bryter in i samtalet mellan tjejerna. Fattar inte ett ord av vad hon säger men ser beloppet på kassaapparatens display och betalar och tar tacksamt och nästan bryskt emot kassen hon leende räcker över till mig.

Du är blossande röd i ansiktet när jag tar din hand och drar dig ur affären. Först ute i friska luften kan vi skratta hejdlöst och märker inte mannen som följer oss båda långt med blicken.

 

© Anders Miller 2009

Tillbaka till Noveller av gästartister »