Sanna och Andres

Sanna vände och vred sig i den breda sängen. I natt kändes den större än vanligt eftersom Andres inte var hemma. Hennes Andres med de strålande ögonen, det lite sneda leendet, de starka armarna och de känsliga händerna som han verkligen visste hur han skulle använda för göra henne KÅT, och sedan lyfta henne ännu högre.
Hon mindes när de möttes för första gången och hur han viskat “Om du vågar flyga ska jag ge dej vingar”.

Blotta tanken på honom fick Sanna att känna det välbekanta suget, och tyngden i skötet. Hon saknade hans doft och sträckte sig efter hans kudde på andra sidan sängen, drog den till sig och andades in. “Mmmmm, om du bara vore här min älskade, då skulle vi flyga igen, tillsammans.” tänkte Sanna.

Hennes ena hand snuddade vid en bröstvårta som genast styvnade och lyste som ett körsbär mot hennes runda, vita bröst. Hela kroppen hettade och hon sparkade av sig det tunna täcket. Där låg hon naken och upphetsad vid tanken på det första mötet.
Han hade smugit upp bakom henne och stuckit in sina varma, smeksamma händer under hennes tröja, försiktigt lirkat upp hennes bh och givit hennes runda, mjuka bröst en sådan skamlös njutning att hon blivit alldeles knäsvag. Han hade tagit hennes bröstvårtor mellan tummen och pekfingret, och han nöp försiktigt, tills de hade svällt upp och blivit hyperkänsliga, minsta beröring hade sänt vågor av njutning genom hennes kropp. Han hade dragit tröjan över hennes huvud och vänt henne mot sig, böjt sig fram och försiktigt börjat kyssa hennes bröst. “ Det här är bara början, min sköna“ sa han när hon försökte protestera, tog hennes hand och ledde henne till den förberedda kärleksbädden.

Sanna i sängen suckade och fortsatte att leva sig igenom minnet. Hon fortsatte att ge sig själv samma behandling och andades tungt.

Hennes ena hand sökte skötets fuktiga värme, hon hittade den känsligaste punkten och började smeka sig själv, först mjukt och försiktigt sen fastare och hårdare. Fingrarna dansade runt, runt, in och ut. För att dra ut på njutningen stannade hon till ett ögonblick och smakade på sina egna safter, och mindes igen det där första magiska mötet.

Andres såg på Sanna med åtrå, han ville ge henne all njutning han var mäktig men han förstod också att han måste vara varlig. Han fortsatte att ta av hennes kläder och när hon låg naken framför honom på sängen hördes ett kvävt stön…
“Gudinna vad du är vacker!”
Han drog henne mot kanten av bädden, särade ömt på hennes lår, smekte insidorna försiktigt tills han fick henne att själv visa upp sitt allra heligaste, själva lustgården, själva källan till njutning.
Hon mindes att hon legat där framför honom den där natten och han hade behandlat henne som om hon varit ett väsen från en annan tid. en annan dimension.
Sin gudinna hade han kallat henne. Han hade kysst henne från topp till tå. Och när hans kyssar nådde hennes sköte var hon så uppfylld av längtan att hon inte kunde säga något alls, kunde knappt andas.

Hans läppar och hans tunga rörde vid hennes innersta känsligaste punkt. Han slickade och sög, ja som en katt lapade han i sig de safter som flödade ur hennes källa.
“Åh min gudinna så underbart du smakar!”, sa han.
Sanna kved – “Nej sluta inte än!” – och han knäböjde på nytt inför sin gudinna och fortsatte sin innerliga tillbedjan ända tills han fått henne till njutningens högsta topp. Det här är bara början min sköna sa han igen.

Den ensamma Sanna i den alltför breda sängen närmade sig också klimax, med en hand på skötet och en hand smekandes sina bröst.

“Oh vad du är vacker, min gudinna!”
Sanna tyckte att hon hörde Andres varma röst igenom njutningen och öppnade försiktigt ögonen.
Och där stod Han, hennes Gud i hela sin prakt, redo att fullborda deras gemensamma flygtur.

“Kom, min älskade” sa Sanna, och öppnade sig för att välkomna honom.
Och han sänkte sig ner över henne och fyllde hennes innersta med sin hårda lem. De började röra sig i den uråldriga dans som män och kvinnor dansat för njutnings skull sedan tidernas begynnelse. De kände varandras kroppar som sina egna och läste varandras ordlösa kommunikation, och när de gemensamt nådde höjdpunkten blandades deras kärleksrop med ljudet av kroppar i perfekt harmoni.

När de båda landat viskade Sanna –
“Andres, med dej vågar jag allt – till och med flyga!”

 

© Suss Näslund 2007

Tillbaka till Noveller av gästartister »

Heartline